Emma Adbåge: Jag var superhjälte, säger vi!

Jag har just läst Jag var superhjälte, säger vi! för andra gången. Och den är så bra som jag mindes.

På dagis brukar Nils alltid leka med Jocke. Och de leker alltid samma sak: superhjälte. Men en morron är inte Jocke där, bara lilla, barnsliga Pia…

Så Nils offrar sej, han leker med Pia – men bara om han får vara Batman och hon kattunge. Men kattunge-Pia visar sej vara långt ifrån mesig. Hon gör inte alls som Nils tycker. Hennes fantasi gör att den gamla leken tar helt nya banor.

Hon hittar bland annat på speciella kittlingsklor och en speciell skattluktarnos. Och Nils tycker att hon går för långt:

”Varför kommer Pia på så roliga idéer FÖRST? DUMMA PIA! Nils blir arg.
– MÅSTE du ha speciella grejer, säger han. Det kan man faktiskt inte?! Inte hela tiden!
– Jo, fladdrar Pia vidare. Det bestämmer väl JAG!”

Emma Adbåge har fångat barnens språk, inte minst hur det sägs. Och detta talspråkliga funkar onekligen bra vid högläsning.

Illustrationerna är sådär fulsnygga som de brukar vara när hon eller systern Lisen varit igång. Här blandas dagisets verklighet med lekens fantasivärldar.

En bra och annorlunda bok om hjältar.